Var hos läkaren tillsammans med min terapeut idag. Tydligen så får jag inte sluta med min medicin nu utan jag ska istället få en ytterligare pga overklighetskänslorna jag har.. Jag sa att jag inte var så pigg på idén men eftersom att jag hade haft det så omtumlande på sistone, förlorat två viktiga ´´personer´´ på sistone och dessutom gjort ett så stort steg efter min avslutade behandling så borde jag slippa den här ångesten uppepå allt det här. Känns väl rätt logiskt.. Hon sa också att min hjärna spelade mig ett spratt pga den här tunga belastningen så att det vore bra om jag kunde få det lite lugnt ett tag.

Mobila ska ringa mig varje kväll nu så att jag får mer kontakt med dem ett tag.. Hon föreslog också att det kanske vore något om jag kunde bo två veckor på ngt boende de har i kommunen men jag sa att jag hade hund och att det inte gick så det verkade vara godtagbart.. Dock skulle det tas upp i diskussion igen om inte den här medicinen skulle hjälpa mig.

Mediciner hit och dit och en massa stöd.. Hade gärna sett att det här var ett överspelat kapitel i mitt liv men antagligen så behöver jag det här stödet just nu. Det känns så, som om jag inte riktigt kan stå på mina ben själv utan behöver uppbackning. Dock vill jag helst ha J´s fullständiga stöd innan jag hämtar ut medicinen och ger den en chans för annars blir det fel.. Jag hade först tänkt att inte säga något eftersom att jag vet vad hon tycker om allt sånt här men jag tror nog att hon kan förstå mig, jag hoppas det i alla fall.. Och det känns inte riktigt bra i mig, jag får skuldkänslor av bara tanken på att hon ser mig som en förlorare.

För jag är en vinnare!

Förresten, fick tips av min terapeut om lite peppande grejer som går att beställa på Kreativ Insikt och som är utmärkt peppande när man har det jobbigt :) Ska absolut ha någon sött kort här hemma som kan lysa upp när jag har det jobbigt.