Känner mig vilse, vilse och rädd i den här stora världen. Vad är menat för mig, vad vill jag? Känner mig ofta ångestfylld, främst efter läkarmötet igår. Snacka om ååångest, jag hatar sådana möten. Hon sitter och stirrar på mig, frågar ut mig och förväntar sig att jag ska vara avslappnad och lugn. Frågar varför jag pillar med tröjan, varför jag är så frånvarande och så vidare. Svarar att hela situationen känns väldigt konstig och hon säger att hon förstår. Ska i alla fall få börja minska ner en medicin, känns grymt skönt. Kommer får lite annan kvällsmedicinering också, känns bra det med, sov som en liten snarkande bäbis i natt!